Har idag lyssnat lite på riksbankschefens prognos över arbetslösheten. Samtidigt
följer jag utvecklingen i USA. Och det pekar åt helt olika håll!
Riksbankens prognos:
Observera att prognoserna blir mer och mer positiva med tiden.
Den senaste prognosen är den lägsta kurvan.
Den amerikanska prognosen:
Observera att prognosen blir mer o mer pessimistisk!
Den senaste prognosen är den högsta kurvan.
Riksbankens prognoser blir mer optimistiska de senaste månaderna. Motsvarande prognoser i USA blir mer pessimistiska. Vad säger det oss?
Samtidigt hör vi i dagens nyhetsflod om stora budgetneddragningar i USA för att börja göra något åt det monstruöst stora budgetunderskottet:
- Stora skattehöjningar väntar,
- borttagna ränteavdrag fördyrar villaboendet,
- sänkta militäranslag (ökararbetslösheten men får kanske slut på Afghanistankriget)
- mm
Allt detta kommer att sänka efterfrågan och förvärra den djupa krisen.
Samtidigt är vi på väg mot ett valutakrig (egentligen ett ekonomiskt krig mellan usa och kina) och idag startar G20 mötet i Sydkorea.
Vart det för oss är mycket svårt att sia om. Men kommer troligen att kraftigt missgynna vår exportindustri. Och kapitalet kommer i större takt att flytta till låglöneländerna från Sverige när vinsten styr utvecklingen.
Enligt min uppfattning är riksbanken alldeles för optimnistisk. Ja blåögd.
Det amerikanska nyliberala ekonomiska experimentet är på väg att dra ner oss i en stor depression.
Vad som kortsiktigt behövs är ett större investeringspaket för att minska på den stora arbetslösheten. De röd-gröna visade på vägen i senaste valet. Bygg ut Norrbottniabanan mm
Såväl regeringens som riksdagens politik förmår inte kraftigt sänka arbetslösheten - om inga kraftåtgärder vidtas.
I en galen värld där vinsterna styr det mesta kan vi tyvärr vänta oss ännu större galenskaper inom en kanske inte alltför avlägsen framtid. Det bör finns en annan väg. Inget är oundvikligt. En annan värld är möjlig och absolut nödvändig. Men vägen dit blir nog lång. Och hur världen ser ut i framtiden är även det svårt att sida om.
Men riksbankschefen kommer troligen liksom finansminister Borg att vakna en dag och se att verkligheten sprungit ifrån dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar