Ny depression på gång?

Världsekonomin är nära en ny depression, och om en sådan utveckling blir verklighet beror det främst på en misslyckad politik."



Det skriver Princetonprofessorn Paul Krugman i en artikel i New York Times med anledning av helgens G20-möte i Toronto.

Han konstaterar att medan recessioner är vanliga så är depressioner mycket ovanliga. Enligt Paul Krugman är det bara två perioder som kan betraktas som depressioner; den "långa" depressionen med deflation och instabilitet som följde på den stora paniken 1873, och den "stora" depressionen, åren med massarbetslöshet som följde finanskrisen 1929-1931.

Paul Krugman skriver att ingen av dessa perioder var eror av oavbruten nedgång i produktionen, men perioderna av uppgång var inte tillräckliga för att reparera skadorna av det initiala raset.
– Vi är nu, befarar jag, i de inledande faserna av en tredje depression, skriver han.
Om så blir fallet tror han att denna period kommer att mer likna den "långa" depressionen än den mer allvarliga "stora" depressionen. Men kostnaderna - för världsekonomin och framför allt för de miljontals människor som förlorar jobben - kommer likaväl att bli kolossala.

– Och denna tredje depression kommer primärt vara ett politiskt misslyckande. Runt om i världen - senast vid helgens nedslående G20-möte - oroar sig regeringarna för inflation när det verkliga hotet är deflation, de predikar behovet att dra åt svångremmen när det verkliga problemet är otillräckliga utgifter, skriver Paul Krugman.

Han skriver att historien kommer att visa att den senaste tiden ekonomiska uppsving inte var slutet för den tredje depressionen, lika lite som uppgången i början av 1933 var slutet för den "stora" depressionen.

– Trots allt, arbetslösheten - särskilt långtidsarbetslösheten - ligger ännu på nivåer som skulle ha betraktats som katastrofala för inte så länge sedan, och det syns inga tecken på att den kommer ned snabbt. Och både USA och Europa har kommit långt på vägen mot en Japan-liknande deflationsfälla, skriver Paul Krugman.

Källa: E24
Dessutom har han uttalat: Grekland kommer att lämna euron"

Princetonekonomen Paul Krugman instämmer i de allt mer förekommande tankarna på att Grekland kommer att tvingas ställa in betalningarna, men det är inte allt.
"I praktiken är konsensusuppfattningen om att Grekland kommer att sluta med default troligen för optimistisk. Jag blir allt mer övertygad om att Grekland till slut kommer att lämna euron."

Det skriver den nobelprisade ekonomen i ett blogginlägg i New York Times.
Paul Krugman konstaterar att även med en skuldrekonstruktion, nedskrivning av skulderna, kommer Greklands kvarstående problem vara omfattande och kräva drastiska besparingar - som i sin tur leder till en djup nedgång - bara för att sluta det primära budgetunderskottet, underskottet exklusive räntor på statsskulden.

Det enda som kan minska kravet på besparingar är något som kan hjälpa ekonomin att expandera, eller åtminstone dämpa nedgången i ekonomin. Men den enda vägen mot ekonomisk expansion är ökad export, något som bara kan uppnås om grekiska kostnader och priser faller kraftigt relativt resten av Europa.
Enligt Paul Krugman visar de aktuella händelserna i Aten att möjligheterna till en intern devalvering starkt begränsade. Då återstår alternativet devalvering - genom att lämna euroområdet.

Han konstaterar att en annonsering om att Grekland avser att lämna euroområdet skulle leda till en katastrofal press mot bankerna. Likaså skulle eventuella antydningar från ECB, om att möjligheten finns, leda till spekulativa attacker mot grekiska banker.
Frågan är därmed omöjlig att diskutera, men det betyder inte att det kan ske, skriver Paul Krugman, som tycker att Greklands situation allt mer liknar Argentina 2001.

Han betonar samtidigt att en grekisk exit från euroområdet inte är ett alternativ till en skuldrekonstruktion, det är vad som sannolikt kommer att krävas utöver en skuldrekonstruktion för att möjliggöra den nödvändiga finansiella justeringen.

"Jag hoppas att man, någonstans djupt nere i källarvalven hos ECB och det grekiska finansdepartementet, börja tänka det otänkbara. För detta fruktansvärda utfall börjar se bättre ut än alternativen", skriver Paul Krugman.

Källa: E24

Borg har borgat för 130 miljarder för Grekland. Det kommer att kosta oss dyrt - ca 14000 kr/person! Om och när Grekland kastar in handduken!

Vi ska inte tro på Anders Borg! Han missade finanskrisen totalt! Och verkar inte ha lärt sig ett spån!

Paul Krugman har mer att komma med!