EU är den part som ställer upp med större delen av kapitalet, 500 miljarder euro, i räddningspaketet som från början var klubbat till 110 miljarder euro. Pengarna skall tas från medlemsländerna, däribland Sverige. Varje lands bidrag till räddningspaketet är anpassat till respektive lands storlek, vilket gör Sveriges del relativt liten jämfört med exempelvis Tyskland. Dock går det fortfarande inte att komma undan att svenska skattebetalare nu får betala för Grekernas slösaktiga leverne.
Pengarna som skjuts till ligger inte heller i ett fint bankvalv och väntar på att lånas ut, utan är nyskapade digitala pengar. Detta är standard och inget konstigt, men bidrar till ökad penningmängd i världen.
Förutom att press nu sätts på Grekland skärps nu även tonen mot Spanien och Portugal vars ekonomier långifrån är i bra skick. Skulle något av dessa länder hotas av statskonkurs skulle detta ordentligt skaka om både världen och EU. Även Storbritanniens finanser har sett bättre tider, men de har fördelen att de har en egen valuta och därför kan trycka upp mer pengar vid behov. Grekerna har euron och har därför ingen kontroll över varken penningmängd eller värdet, och tvingas nu dansa efter EU:s pipa.
Slöseri och skulder är vad som orsakade Greklands kris och nu skall den botas med stora lån, vilket är detsamma som nya skulder. Världens skuldberg växer alltså ytterligare med varje nytt stödpaket, med räntor som skall betalas. Skulderna världen över minskar alltså inte, utan ökar konstant.
Marknadsekonomin som råder strävar dessutom efter ständig tillväxt, och den riskerar nu att hämmas när bl a Grekland måste skära ner på utgifterna för att klara av besparingsmålen. Gamla skulder och nya lån måste alltså prioriteras framför nya investeringar.
Räddningspaketet är dessutom ett tidigare oprövat kort, och man kan därför aldrig med säkerhet säga att det garanterat kommer fungera. Om Grekland trots det gigantiska lånet inte kommer på fötter och därmed ställer in avbetalningarna, kommer det sannolikt bli en rejäl kris både för EU och valutan Euro. Om andra eu-länder närmar sig konkurs är dessutom frågan om pengarna kommer räcka till att rädda även dem, troligen inte.
I slutändan får vi skattebetalare stå för notan
När stora banker hamnar i kris pga ett slösaktigt och oansvarigt beteende rycker staten in med garantier för att förhindra att banken går omkull. I värsta fall kan staten ta över banken helt, men detta är i undantagsfall. Anledningen är att banksystemet är för viktigt för att tillåtas gå omkull.
Nu senast med Grekland har det visat sig att hela länder hamnat i samma situation som vissa banker, och måste räddas för att undgå konkurs. Eftersom det i detta fallet är medlemsländerna i eu som betalar betyder det att det i slutändan är skattebetalarna som får stå för kosingen, precis som vid en bankkris.
Nu senast med Grekland har det visat sig att hela länder hamnat i samma situation som vissa banker, och måste räddas för att undgå konkurs. Eftersom det i detta fallet är medlemsländerna i eu som betalar betyder det att det i slutändan är skattebetalarna som får stå för kosingen, precis som vid en bankkris.
Först blir det varmt när man kissar på sig, men vi får se hur snabbt det blir kallt och blött.
Inget har ändrat sig, skulderna skall inte minskas utan bara fördelas lite mer solidariskt, där varje EU-familj med två barn skall ställa upp med 55 200:- SEK (ellerdrygt 13 800:- SEK per person i EU) antingen via skatter eller genom att belåna de där två barnens framtid. Eller kanske ta det på kortet? Tobleronepolitik i stor skala.
Mona betalade med ränta det hon köpte för. Nu får vi skattebetalare stå för notan!
Borg har skrutit med att han drev på att det blev ett sånt högt belopp! Ska Borg och Reinfeldt höja skatten för att ta in dom pengarna från oss - eller? Besked önskas före valet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar