I en tidigare blogg har jag skrivit om framväxten av de nyliberala teorierna. Från Pinochet, via Thatcher, Reagan och Bildt. Men hur har den stora förändringen varit möjlig? Att vår gemensamma offentliga sektor håller på att skrotas.
Det enkla svaret är: Nyliberalismen adopterades av kapitalet! Eller kanske rättare sagt: de investerade i nyliberalismen samtidigt som västvärlden kastades in i en strukturell kris på 70-talet. Avmattad tillväxt, Asiens växande roll, oljekris, Man talade om stagflation – både inflation och arbetslöshet. De traditionella keynesianska åtgärderna verkade inte ge samma effekt. I spåret av högre priser, bensinköer och krisande industri öppnades luckan för nya förklaringar.
I sin jakt på fortsatt höga vinster sökte sig företag och kapital nya vägar. Gärna utomlands. Produktionen slimmades och flyttades till låglöneländer. Näringslivets makt mot facket stärktes. Finansmarknaderna började växa – ja explodera.
Offentlig verksamhet luktar pengar...
Vid sidan om finansmarknaden hägrade en outforskad tjänstemannamarknad med enorm potential för kapitalintressena. Den offentliga sektorn valde man förstås att kalla ”den ofantliga sektorn”. Privatkapitalet ville nu sluka el, transporter, kommunikationer, vatten, utbildning, vård och omsorg. En värld att vinna för privata vinstintressen! Som tidigare setts som fredad och ett SKYDD mot marknadsekonomin negativa effekter. Nu luktade den lönsamma pengar – mycket pengar!
Propagandaapparaten
Den amerikanske liberalen Walter Lippman menade på 30-talet att elitens enda chans att bevara sin makt i ett demokratiskt system är att ”skapa samtycke”. Genom att äga och styra massmedia. De nyliberala har lärt sig att satsa pengar på propaganda.
Därför startades på 70-talet hundratals nyliberala tankesmedjor, institut och utredningsbyråer. I USA, Europa och Sverige. Sponsrade av näringslivet. Det är ju bara att läsa VK idag ser vi hur artiklar skapas på löpande band i nyliberalismens tema.
Svenska tankesmedjor blev vapnen
Svenska arbetsgivarföreningen bildade Svenskt näringsliv. Först handlade det om att bemöta vänstervågen. Efter 1975 blev målet: att bryta arbetarrörelsen väg mot fortsatta reformer. Det handlade om en mycket målmedveten satsning. Tankesmedjor, institut och bokförlag bla. Timbro och SNS. Och nu vill man ”sponsra” skolor med de nyliberala skrifterna!
I dessa tankesmedjor mejslades privatiseringsretoriken fram ur Friedmans teorier. De har systematiskt mejslat fram: allmänna inte kan sköta vare sig företag, samhällsservice eller välfärd. Samt att allt som tidigare varit offentligt blir bättre om det läggs i privata händer. De basunerade ut att privatisering leder större konkurrens, som i sin tur skulle leda till större effektivitet, billigare tjänster och bättre kvalitet.
Idag vet vi vad som hänt med elpriserna, telepriserna och järnvägstransporter. Dyrare! Likadant kommer det att bli med Apoteken.
Har mer pengar än alla partier o fackföreningar tillsammans..
Chilejuntas ”Chicago boys” hade fått en propagandaapparat även i Sverige med miljontals kronor att sprida de nyliberala idéerna. De har hittills lyckats! Men tiderna kommer säkert att förändras när människorna ser orättvisorna för deras system.
De har nu långt mycket mer pengar till idéspridning än vad alla politiska partier och fackföreningar tillsammans har tillgång till i Sverige!
Fortsättning följer….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar